Att samla lån innebär att flera befintliga skulder ersätts med ett enda nytt lån. Processen kallas också skuldkonsolidering. Resultatet är att låntagaren går från flera separata betalningar till en enda månadsavisering hos en och samma långivare.
Vill du direkt räkna på vad ett samlingslån skulle kosta? Använd kalkylatorn för samla lån och fyll i dina egna siffror.
Vad ingår i ett samlingslån?
Vanliga skulder som ingår i ett samlingslån är privatlån, kreditkortsskulder, avbetalningsköp och smålån. Även kontokrediter och fakturaköp hos näthandelsaktörer förekommer.
Det nya lånet täcker den sammanlagda skulden. De gamla krediterna löses antingen av låntagaren själv efter att pengarna betalats ut, eller direkt av den nya långivaren till de ursprungliga borgenärerna.
Så fungerar ansökningsprocessen
Processen börjar med att låntagaren ansöker om ett nytt lån hos en bank eller ett kreditföretag. Långivaren gör en kreditbedömning och lämnar ett erbjudande med specificerat belopp, ränta och löptid.
Om ansökan beviljas och villkoren accepteras betalas de gamla lånen av. Därefter återstår ett enda lån att betala av enligt den nya amorteringsplanen.
Vad avgör räntan?
Räntan på ett samlingslån är individuell och sätts av varje långivare utifrån en samlad kreditbedömning. Faktorer som påverkar inkluderar:
- Kreditvärdighet och betalningshistorik
- Inkomst och anställningsform
- Befintliga skulder i förhållande till inkomst
- Lånets storlek och löptid
- Om lånet är med eller utan säkerhet
För privatlån utan säkerhet, vilket samlingslån oftast är, varierar den effektiva räntan i Sverige mellan ungefär 4,36 och 27,80 procent år 2026. Spannet är brett eftersom räntan sätts individuellt. Riksbankens styrränta, som i maj 2026 ligger på 1,75 procent, påverkar den allmänna räntenivån men bestämmer inte direkt vad enskilda kreditföretag tar ut.
Nominell ränta och effektiv ränta
Den nominella räntan är räntesatsen på lånet. Den effektiva räntan inkluderar även avgifter som uppläggningsavgift och aviavgift, och ger en mer fullständig bild av den faktiska årskostnaden.
Vid jämförelse av låneerbjudanden är den effektiva räntan det mest rättvisande måttet.
Ränteavdrag på privatlån 2026
Från och med den 1 januari 2026 är ränteavdraget för privatlån utan säkerhet helt borttaget. Under 2025 var 50 procent av räntekostnaden avdragsgill. Det gäller inte längre.
Det innebär att den faktiska kostnaden för privatlån är högre 2026 jämfört med tidigare år. Ränteavdraget finns kvar för bolån och lån med säkerhet. Hur skatten påverkar bolånekostnaden kan du räkna på i bolånekalkylatorn.
Kostnadsstopp och räntetak
Sedan 2025 gäller ett lagstadgat kostnadsstopp för konsumentkrediter i Sverige. Den totala lånekostnaden, inklusive ränta, avgifter och övriga kostnader, får inte överstiga det dubbla av det ursprungliga lånebeloppet.
Det finns också ett räntetak: den nominella räntan får inte överstiga Riksbankens referensränta med mer än 20 procentenheter. Med en referensränta på 2 procent är högsta tillåtna nominella ränta 22 procent.
Kreditupplysning vid ansökan
Vid en låneansökan gör långivaren en kreditupplysning. De flesta svenska banker använder UC (Upplysningscentralen). En UC-förfrågan registreras och är synlig för andra kreditgivare under 12 månader från ansökningstillfället.
Vissa kreditföretag använder andra kreditupplysningsbolag. En förfrågan hos dessa syns inte i UC och påverkar inte UC-kreditvärdigheten.
Krav för att beviljas ett samlingslån
Grundläggande krav varierar mellan långivare, men vanliga krav är:
- Svensk folkbokföring
- Minst 18 års ålder
- Stabil inkomst från anställning, pension eller liknande
- Inga skulder hos Kronofogden
- Skuldsättning som inte överstiger inkomsten i för hög grad
Maxbeloppet för ett privatlån utan säkerhet är vanligtvis 600 000 kronor. En vanlig riktlinje är att lånebeloppet inte bör överstiga den årliga bruttoinkomsten. Du kan räkna ut din bruttolön i lönekalkylatorn.
Löptid och månadskostnad
Löptiden påverkar direkt hur stor månadskostnaden blir. En längre löptid ger lägre månadsbetalning men innebär att räntan betalas under fler år, vilket ökar den totala räntekostnaden. En kortare löptid ger högre månadsbetalning men lägre totalkostnad.
Vanliga löptider för privatlån i Sverige är 1 till 20 år. I kalkylatorn går det att justera löptid och se effekten direkt.
Rätt att betala i förtid
Enligt konsumentkreditlagen har låntagaren alltid rätt att betala tillbaka ett lån i förtid. För privatlån utan bindningstid kan ingen avgift tas ut. Om mer än ett år återstår på lånet får avgiften uppgå till maximalt 1 procent av det förtidsbetalade beloppet. Om mindre än ett år återstår är taket 0,5 procent.
Samlingslån med och utan säkerhet
De flesta samlingslån är privatlån utan säkerhet. Räntan är generellt sett högre jämfört med lån med säkerhet som bolån, men ingen tillgång riskeras om betalningssvårigheter uppstår.
Det är möjligt att använda en befintlig bostad som säkerhet för ett samlingslån. Räntan kan då bli lägre, men bostaden riskeras om lånet inte betalas. Läs mer om din återbetalningsförmåga i KALP-kalkylatorn.
Skuldsanering som alternativ
Om skulderna är så stora att de inte kan betalas av inom rimlig tid finns möjligheten att ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. Skuldsanering är ett rättsligt förfarande där skulder skrivs ner mot att gäldenären betalar ett fastställt belopp under fem år. Det kräver att man uppfyller lagstadgade krav om kvalificerad insolvens och att man inte medvetet orsakat sin skuldsituation.