Ekonomi

Finanspolitik

Granskad av Finanshubbens redaktör Deniz Aras · Senast uppdaterad: 7 juni 2026

Kort förklaring

Statens användning av skatteuttag och offentliga utgifter för att påverka ekonomin. Expansiv finanspolitik (lägre skatter/högre utgifter) stimulerar ekonomin, åtstramning dämpar den.

Vad innebär finanspolitik?

Finanspolitik är statens sätt att påverka ekonomin genom skatter och offentliga utgifter. Tillsammans med Riksbankens penningpolitik utgör finanspolitiken statens viktigaste verktyg för att styra konjunkturen.

Expansiv finanspolitik innebär att staten sänker skatter eller ökar utgifterna, till exempel genom investeringar eller bidrag. Det stimulerar efterfrågan och kan användas för att motverka lågkonjunktur. Åtstramande finanspolitik innebär det motsatta, högre skatter eller lägre utgifter, vilket dämpar en överhettad ekonomi och kan minska statens underskott.

I Sverige ramas finanspolitiken in av det finanspolitiska ramverket, med bland annat ett överskottsmål och ett utgiftstak, som ska säkra långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Räkneexempel

Tänk dig att staten i en lågkonjunktur sänker inkomstskatten.

En person som tidigare fick 25 000 kr efter skatt får nu kanske 25 800 kr. De extra 800 kr per månad kan användas till konsumtion, vilket ökar efterfrågan i ekonomin. När många hushåll får mer att röra sig med kan det bidra till att fler får jobb och hjulen snurrar igen.

Relaterade begrepp i ekonomi

Reporänta

Riksbankens styrränta, den ränta banker betalar för att låna pengar av Riksbanken. Påverkar bankernas upplåningskostnader och i sin tur bolåneräntor, sparräntor och inflation.

Aktieindex

Ett mått som spårar prisutvecklingen för en grupp aktier, exempelvis OMX Stockholm 30 (de 30 mest handlade svenska aktierna) eller S&P 500 (USA:s 500 största bolag).

Kapital

Tillgångar i form av pengar eller egendom som kan användas för att generera inkomst eller investeras. I privatekonomi avses ofta de pengar och tillgångar du äger utöver konsumtionsvaror.

KPI (Konsumentprisindex)

Statistikens mått på prisnivåns förändring för varor och tjänster som svenska hushåll konsumerar. Huvudmåttet för inflation i Sverige, publiceras månadsvis av SCB.

Realränta

Räntan justerad för inflation. Beräknas som nominell ränta minus inflation. En nominell ränta på 5 % med 3 % inflation ger en realränta på ca 2 %. Negativ realränta urholkar köpkraften trots positivt sparande.

Inflation

Den generella prisnivåns ökning över tid. Mäts i Sverige via KPI (konsumentprisindex). Hög inflation urholkar pengars köpkraft och påverkar realräntan på lån och sparande.

Källor

← Tillbaka till hela ordlistan

Notera: Definitioner, skattesatser och lagstiftning kan förändras. Kontrollera alltid med aktuella källor eller en certifierad rådgivare inför viktiga ekonomiska beslut.