Vad innebär inflation?
Inflation är den allmänna prisuppgången i ekonomin över tid, mätt som hur mycket dyrare varor och tjänster blir från år till år. När inflationen är positiv urholkas köpkraften i pengar du har sparat: 1 000 kr idag köper mindre varor om ett år än samma summa idag.
I Sverige mäter Statistiska centralbyrån (SCB) inflationen via Konsumentprisindex (KPI), som följer prisutvecklingen i en korg av varor och tjänster som svenska hushåll typiskt konsumerar (mat, boende, transport, energi, kläder med mera). Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent per år enligt KPIF (KPI med fast bostadsränta), vilket är det mått Riksbanken styr penningpolitiken mot.
Hög inflation under 2022 och 2023 (över 10 procent på årsbasis) ledde till kraftiga räntehöjningar globalt och från Riksbanken. När inflationen normaliserades sänkte Riksbanken sin styrränta igen.
För sparare innebär inflation att pengar på sparkonto utan ränta tappar köpkraft varje år. För att skydda dig mot inflation behöver sparandet ge minst inflationsnivån i avkastning. Aktier och fastigheter har historiskt gett bättre skydd mot långsiktig inflation än räntebärande tillgångar.
För låntagare är hög inflation ofta positivt på kort sikt eftersom skuldens reala värde minskar. Däremot brukar centralbanker höja räntan för att bromsa inflationen, vilket gör räntekostnaden högre. Inflation och ränta är därför nära kopplade.
Kärninflation är inflation exklusive energi och livsmedel, vilka är volatila och styrs av faktorer utanför penningpolitiken. Riksbanken tittar ofta på kärninflationen för att bedöma underliggande pristryck i ekonomin.