Vad innebär reporänta?
Reporäntan, även kallad styrräntan, är den ränta Sveriges Riksbank tar ut när de lånar ut pengar till bankerna. Den är Riksbankens viktigaste penningpolitiska verktyg och påverkar i förlängningen alla räntor i ekonomin: bolåneräntor, sparräntor, företagslån och konsumtionskrediter.
Reporäntan justeras vanligtvis vid Riksbankens sex penningpolitiska möten per år. När Riksbanken vill bromsa inflationen höjer den reporäntan, vilket gör det dyrare att låna och dämpar konsumtion och investeringar. När ekonomin behöver stimuleras sänks reporäntan istället.
Historiskt har reporäntan i Sverige varit allt från negativ (minus 0,50 procent åren 2016 till 2019, då Riksbanken försökte stimulera en svag ekonomi) till över 4 procent (under inflationskampen 2023). Skillnaden påverkar bolåneräntor med flera procentenheter.
Reporäntan styr i sin tur STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate), den ränta bankerna lånar pengar av varandra till. STIBOR i sin tur ligger som grund för rörliga bolåneräntor, plus en marginal som banken tar för administration och risk.
För konsumenten innebär en höjning av reporäntan med 1 procentenhet en motsvarande höjning av rörlig bolåneränta efter en eftersläpning på några månader. För ett bolån på 3 000 000 kr är det cirka 2 500 kr per månad i högre räntekostnad (före ränteavdrag).
Riksbanken kommunicerar dessutom en räntebana, en prognos för hur reporäntan väntas utvecklas under kommande år. Räntebanan påverkar förväntningarna på marknaden och därmed långa räntor som bunden bolåneränta.