Nya 3:12-regler från 1 januari 2026
Reglerna för utdelning i fåmansföretag gjordes om från och med inkomstår 2026, alltså den deklaration du lämnar 2027. Den största förändringen är att förenklingsregeln och huvudregeln har slagits ihop till en enda beräkningsregel.[1] Tidigare fick du välja den av de två som gav högst gränsbelopp.
Gränsbeloppet är den del av utdelningen som beskattas med 20 procent i stället för som tjänsteinkomst. Det består numera av två delar som läggs ihop.
| Del | Så beräknas den | Belopp 2026 |
|---|---|---|
| Grundbelopp | 4 inkomstbasbelopp per företag | 322 400 kr |
| Lönebaserat utrymme | 50 % av löneunderlaget över 8 inkomstbasbelopp | Varierar |
| Tröskel för lönedelen | 8 inkomstbasbelopp | 644 800 kr |
Inkomstbasbeloppet för 2026 är 83 400 kr.[3] Grundbeloppet gäller per företag och fördelas lika på aktierna, så äger du halva bolaget får du halva grundbeloppet.
Grundbeloppet är ett golv för alla
Alla delägare får grundbeloppet på 322 400 kr, oavsett hur mycket lön bolaget har betalat ut. Har ditt bolag låga eller inga löner blir det alltså gränsbeloppet. För många enmansbolag är det en höjning jämfört med den gamla förenklingsregeln.
Lönebaserat utrymme ovanpå
Har bolaget betalat ut löner över 644 800 kr under året före beskattningsåret får du lägga till 50 procent av den överskjutande delen.[1] Löneunderlaget avser kontanta löner i bolaget och dess dotterbolag, inte förmåner eller kostnadsersättningar.
Ett bolag som betalat ut 2 000 000 kr i löner får ett lönebaserat utrymme på 50 procent av 1 355 200 kr, alltså 677 600 kr. Tillsammans med grundbeloppet blir gränsbeloppet 1 000 000 kr.
Taket: 50 gånger din egen lön
Det finns en spärr som är lätt att missa. Det lönebaserade utrymmet får inte överstiga 50 gånger den kontanta ersättning som du eller någon närstående tagit ut från bolaget under året före beskattningsåret.[2]
Har du tagit ut 400 000 kr i lön 2025 är taket 20 000 000 kr, vilket sällan spelar roll. Men har du tagit ut 100 000 kr blir taket 5 000 000 kr, och har du inte tagit ut någon lön alls blir det lönebaserade utrymmet noll. Det är därför löneuttaget fortfarande är centralt att planera, även om de tidigare kraven på kapitalandel och minimilön har tagits bort.[1]
Sparat utdelningsutrymme
Utnyttjar du inte hela gränsbeloppet ett år försvinner det inte. Det sparas till kommande år och räknas dessutom upp med ränta. Har du drivit bolaget i flera år utan att ta utdelning kan det sparade utrymmet vara betydligt större än årets gränsbelopp, vilket du fyller i separat i kalkylatorn ovan.
Vad det kostar bolaget
Utdelning betalas av vinsten efter bolagsskatt. Med bolagsskatten på 20,6 procent behöver bolaget en vinst före skatt på cirka 1,26 kr för varje krona du vill dela ut. Den sammanlagda skatten på en utdelning inom gränsbeloppet blir därmed omkring 36 procent räknat på vinsten före bolagsskatt, vilket fortfarande är klart lägre än marginalskatten på lön över brytpunkten.
Utdelning över gränsbeloppet
Delar du ut mer än gränsbeloppet beskattas överskjutande del som inkomst av tjänst, upp till ett takbelopp. Först därefter går beskattningen över till 30 procent i kapital. Det är därför de flesta håller utdelningen inom gränsbeloppet och tar resten som lön eller sparar i bolaget.
Räkna vidare
Se hur lön och utdelning förhåller sig till varandra i AB-lönekalkylatorn, räkna ut vad du behöver ta betalt som konsult i konsultkalkylatorn och se vad lönen ger efter skatt i lön efter skatt-kalkylatorn.
Kalkylatorn är en uppskattning och ersätter inte rådgivning. Har du flera delägare, kvalificerade andelar i flera bolag eller ett omkostnadsbelopp över 100 000 kr bör du stämma av med en skatterådgivare.
