Vad innebär snabblån?
Snabblån är små lån utan säkerhet med kort löptid, snabb utbetalning och hög ränta. De marknadsförs ofta på hur fort pengarna kommer in på kontot snarare än på vad de kostar.
Regelverket skärptes kraftigt den 1 mars 2025, när nya bestämmelser i konsumentkreditlagen trädde i kraft. De viktigaste förändringarna:
- Räntetak. Krediträntan och dröjsmålsräntan får vara högst referensräntan plus 20 procentenheter.[1] Riksbankens referensränta är 2,00 procent för perioden 1 juli till 31 december 2026, vilket ger ett tak på 22 procent.[2] - Kostnadstak. De sammanlagda kostnaderna för krediten får aldrig överstiga själva kreditbeloppet. Du kan alltså aldrig bli skyldig mer än dubbelt så mycket som du lånade.[1] - Tak för uppläggningsavgift på 1 procent av prisbasbeloppet, vilket motsvarar 592 kr för 2026.[1][3] - Begreppet högkostnadskredit togs bort, eftersom de nya reglerna omfattar nästan alla konsumentkrediter och inte bara de dyraste.[1]
Undantagna är bland annat bolån och mindre kreditköp under 2 procent av prisbasbeloppet, alltså under 1 184 kr för 2026.[1][3]
Viktigt: reglerna gäller krediter som tagits från och med den 1 mars 2025. Äldre lån omfattas inte, vilket betyder att gamla snabblån kan ha kvar villkor som inte skulle vara tillåtna i dag.[1]
Snabblån är trots skärpningen en av de dyraste låneformerna som finns. Har du flera små krediter är det ofta betydligt billigare att samla dem i ett större lån med lägre ränta. Kan du inte betala tillbaka i tid riskerar du en betalningsanmärkning, som blir kvar i tre år och försvårar både bostadsköp och abonnemang.