Vad innebär lånelöfte?
Ett lånelöfte är bankens preliminära besked om hur stort bolån du kan få. Det bygger på din inkomst, dina befintliga skulder, hushållets storlek och din kreditvärdighet. Med ett lånelöfte i handen vet du vilken prisklass du kan buda i, och mäklare kräver ofta att du kan visa upp ett innan du deltar i en budgivning.
Lånelöftet är inte bindande. Banken tar alltid ett slutgiltigt beslut när du har vunnit en budgivning och den faktiska bostaden är känd, eftersom bostadens skick, värdering och månadsavgift påverkar kalkylen. Det innebär att ett lånelöfte kan dras tillbaka, exempelvis om din inkomst förändras, om du tar nya lån eller om banken värderar bostaden lägre än köpeskillingen.
Så räknar banken:
- Bolånetaket sätter en yttre gräns. Sedan den 1 april 2026 får du låna högst 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp.[1] - En KALP-kalkyl (kvar att leva på) prövar om din ekonomi bär lånet. Banken räknar med en kalkylränta som är betydligt högre än den ränta du faktiskt betalar, ofta omkring 7 procent, för att testa marginalen mot framtida räntehöjningar. - Amorteringskravet räknas in som en fast månadskostnad. - Din skuldkvot vägs in i bankens egen bedömning. Det tidigare lagkravet på extra amortering vid skuldkvot över 4,5 gånger årsinkomsten togs bort 2026, men många banker har behållit nivån som intern riktlinje.[1]
Lånelöften gäller normalt tre till sex månader och är gratis att ansöka om. Du kan begära lånelöfte från flera banker parallellt utan att binda dig, vilket ger ett förhandlingsläge när det är dags att sätta räntan. Tänk på att varje ansökan kan innebära en kreditupplysning.
