En budget är ett enkelt sätt att få kontroll över din privatekonomi. Genom att skriva ner inkomster och utgifter ser du vart pengarna tar vägen, vad du kan förändra och hur mycket du faktiskt har kvar varje månad.
Konsumentverket skriver att en budget är ett bra sätt att få koll på ekonomin, till exempel om du har ont om pengar eller vill förstå bättre vad du lägger pengarna på. I en budget skriver du ner inkomster och kostnader för att få överblick och lättare se om något går att ändra.
Källa: Konsumentverket — Budgetkalkylen, att göra en budget
En budget är inte bara till för den som har ekonomiska problem. Den kan också hjälpa dig att spara mer, minska onödiga kostnader, planera för större köp, bygga buffert eller betala av skulder snabbare.
Detta är generell information och ska inte ses som personlig ekonomisk rådgivning.
Kort sammanfattning
- En budget visar dina inkomster, kostnader och hur mycket du har kvar varje månad.
- Konsumentverket skriver att du i en budget skriver ner inkomster och kostnader för att få överblick och lättare se vad som går att ändra.
- Kronofogden skriver att en enkel budget börjar med att du ser över vilka inkomster och utgifter du har, lägger ihop inkomsterna och jämför dem med utgifterna.
- Konsumentverket räknar på vad hushåll kan kosta att leva, utan att behöva leva på gränsen eller köpa mer än nödvändigt. Dessa siffror kan användas när du gör en budget.
Finanshubbens bedömning är att en bra budget inte ska vara perfekt. Den ska vara realistisk nog att följa varje månad.
Räkna på din budget
Ett enkelt sätt att komma igång är att räkna på ekonomin i en kalkylator. Med Finanshubbens KALP-kalkylator (kvar att leva på) fyller du i inkomst och levnadskostnader och ser hur mycket du har kvar varje månad. Fyll i uppgifter som:
- Inkomst efter skatt
- Boendekostnad
- Mat
- Transport
- Försäkringar
- Lån och krediter
- Abonnemang
- Barnkostnader
- Sparande
- Övriga kostnader
Resultatet visar hur mycket du har kvar varje månad och vilka kostnader som tar störst del av ekonomin.
Se även guiderna om att minska kostnader, bygga en ekonomisk buffert och bli skuldfri.
Vad är en budget?
En budget är en plan för dina pengar. Den visar hur mycket pengar som kommer in, hur mycket som går ut och vad som blir kvar. En enkel budget består av tre delar:
- Inkomster
- Utgifter
- Resultat
Om inkomsterna är högre än utgifterna har du ett överskott. Det kan användas till sparande, buffert, investeringar eller extra amortering på skulder.
Om utgifterna är högre än inkomsterna har du ett underskott. Då behöver du minska kostnader, öka inkomster eller ta hjälp för att hantera skulder och betalningar.
Kronofogden skriver att du kan få överblick över ekonomin genom att lägga ihop inkomsterna och jämföra dem med utgifterna.
Källa: Kronofogden — Gör en budget
Varför ska man göra en budget?
En budget hjälper dig att se vad som faktiskt händer med pengarna. Många vet ungefär vad de tjänar, men inte exakt vad pengarna går till. En budget kan hjälpa dig att:
- Se hur mycket du har kvar varje månad.
- Upptäcka onödiga kostnader.
- Planera sparande.
- Undvika att leva på kredit.
- Betala räkningar i tid.
- Bygga en buffert.
- Betala av skulder snabbare.
- Förbereda dig för högre räntor eller större utgifter.
Konsumentverket skriver att en budget kan hjälpa dig att få koll på ekonomin och förstå bättre vad du lägger pengar på.
Källa: Konsumentverket — Budgetkalkylen, att göra en budget
Finanshubbens bedömning är att budgeten är grunden för nästan alla andra ekonomiska beslut. Innan du jämför lån, börjar spara eller försöker bli skuldfri behöver du veta hur mycket pengar du faktiskt har att röra dig med.
Steg 1: Skriv ner dina inkomster
Börja med alla pengar som kommer in varje månad. Exempel:
- Lön efter skatt
- Föräldrapenning
- Studiebidrag eller studielån
- Barnbidrag
- Bostadsbidrag
- A-kassa
- Sjukpenning
- Pension
- Extrajobb
- Andra regelbundna inkomster
Använd helst belopp efter skatt. Då ser du vad du faktiskt har att använda. Om din inkomst varierar från månad till månad kan du använda ett försiktigt genomsnitt eller den lägsta normala inkomsten. Då blir budgeten mindre sårbar.
Finanshubbens bedömning är att det är bättre att budgetera med en lite för låg inkomst än en för hög. Då minskar risken att planen spricker.
Steg 2: Skriv ner fasta kostnader
Fasta kostnader är återkommande utgifter som ofta kommer varje månad. Exempel:
- Hyra eller bolån
- Avgift till bostadsrättsförening
- El
- Värme
- Vatten
- Hemförsäkring
- Bilförsäkring
- Telefon
- Internet
- Streaming
- Gym
- Barnomsorg
- A-kassa och fackavgift
- Lån och krediter
- Leasing
- Prenumerationer
Fasta kostnader är viktiga eftersom de ofta styr hur mycket pengar du har kvar innan månaden ens har börjat.
SCB:s statistik över hushållens utgifter visar att boende och transport är två av hushållens stora utgiftsposter. I statistiken för 2021 stod boende för 21,9 procent och transport för 14,9 procent av hushållens utgifter.
Källa: SCB — Boende och transport hushållens största utgifter
Finanshubbens bedömning är att fasta kostnader ofta är viktigast att se över först, eftersom en sänkning där påverkar ekonomin varje månad. Läs mer om hur du kan minska kostnader.
Steg 3: Skriv ner rörliga kostnader
Rörliga kostnader ändras från månad till månad. Exempel:
- Mat
- Restaurang
- Kläder
- Nöjen
- Shopping
- Apotek
- Presenter
- Resor
- Bränsle
- Parkering
- Hobby
- Barnaktiviteter
- Husdjur
- Småköp
- Swishbetalningar
Rörliga kostnader är ofta svårare att uppskatta. Ett bra sätt är att titta på kontoutdrag från de senaste tre månaderna och räkna ut ett genomsnitt.
Konsumentverket har beräknade hushållskostnader som kan användas när du gör en budget.
Källa: Konsumentverket — Vilka kostnader har ett hushåll?
Finanshubbens bedömning är att rörliga kostnader ofta är där du snabbast kan göra förändringar, men de fasta kostnaderna ger störst effekt om du lyckas sänka dem.
Steg 4: Ta med lån och krediter
Om du har lån, kreditkort, kontokrediter eller delbetalningar ska de finnas med i budgeten. Skriv upp:
- Långivare
- Skuld
- Ränta
- Effektiv ränta
- Månadskostnad
- Avgifter
- Återbetalningstid
- Minsta betalning
- Förfallodatum
Konsumenternas har Lånelabbet där du kan få en totalbild över flera lån, testa vad sänkt ränta eller lägre avgift skulle innebära och jämföra vilket lån som är dyrast.
Källa: Konsumenternas — Lånelabbet
Finanshubbens bedömning är att lån och krediter bör delas upp tydligt i budgeten. Det är stor skillnad på bolån, studielån, privatlån, kreditkort och delbetalningar. Läs mer om att bli skuldfri, att samla lån och att förbättra kreditvärdighet.
Steg 5: Räkna ut vad som blir kvar
När du har skrivit ner inkomster och utgifter kan du räkna ut resultatet: inkomster minus utgifter = pengar kvar. Om du har pengar kvar kan du fördela dem mellan:
- Buffert
- Sparande
- Investeringar
- Extra amortering
- Semester
- Barnsparande
- Större köp
- Oförutsedda utgifter
Om du inte har pengar kvar behöver du se över vad som kan ändras. Det kan handla om att minska kostnader, pausa abonnemang, se över lån eller kontakta budget- och skuldrådgivning.
Kronofogden skriver att du bör börja med att se över vilka inkomster och utgifter du har för att få överblick över din ekonomi.
Källa: Kronofogden — Gör en budget
Steg 6: Bestäm vad pengarna ska göra
En budget blir mer användbar när varje krona har ett syfte. Exempel:
- Pengar till räkningar
- Pengar till mat
- Pengar till transport
- Pengar till sparande
- Pengar till skulder
- Pengar till nöjen
- Pengar till buffert
Finanshubbens bedömning är att budgeten inte ska ta bort all frihet. Den ska hjälpa dig att välja vad pengarna ska gå till innan de försvinner.
Hur mycket bör man spara varje månad?
Det finns ingen procentsats som passar alla. Hur mycket du kan spara beror på inkomst, boendekostnad, familjesituation, skulder och mål.
Finanshubbens bedömning är att det ofta är klokt att börja med en buffert innan du fokuserar på långsiktigt sparande eller investeringar. En buffert minskar risken att du behöver låna vid oväntade utgifter.
Kronofogden skriver att bufferten är bra att ha om du får oväntade utgifter och att du kan spara det du kan varje månad.
Källa: Kronofogden — Gör en budget
Läs mer om att bygga en ekonomisk buffert och hur sparandet växer med ränta på ränta.
Budget med skulder
Om du har skulder är budgeten extra viktig. Den visar hur mycket du faktiskt kan betala varje månad utan att behöva ta nya lån.
Konsumentverket skriver att budget- och skuldrådgivningen kan hjälpa dig att planera ekonomin, göra en budget, hantera och prioritera skulder, kontakta dem du är skyldig pengar och ansöka om skuldsanering.
Källa: Konsumentverket — Kommunal budget- och skuldrådgivning
Finanshubbens bedömning är att en budget med skulder bör innehålla tre nivåer:
- Nödvändiga kostnader.
- Minsta betalningar på skulder.
- Extra amortering om det finns utrymme.
Om budgeten inte räcker till nödvändiga kostnader och minsta betalningar bör du söka hjälp tidigt. Se guiden om att bli skuldfri och om att prioritera räkningar.
Budget för familj
En familjebudget behöver ofta ta hänsyn till fler oförutsedda kostnader än en singelbudget. Barnkläder, fritidsaktiviteter, vab, mat, försäkringar och semester kan påverka ekonomin mycket.
Konsumentverket räknar på hushållskostnader som kan användas när du gör en budget.
Källa: Konsumentverket — Vilka kostnader har ett hushåll?
Finanshubbens bedömning är att familjer bör ha tydliga budgetposter för:
- Mat
- Barnkläder
- Förskola eller fritids
- Aktiviteter
- Försäkringar
- Presenter
- Semester
- Buffert
- Transport
- Vård och läkemedel
En familjebudget blir ofta bättre om båda vuxna är överens om vilka kostnader som är viktigast.
Budget med oregelbunden inkomst
Om du har oregelbunden inkomst behöver budgeten vara mer försiktig. Det kan gälla egenföretagare, timanställda, konsulter, säsongsarbetare eller personer med provision.
Finanshubbens bedömning är att du då bör:
- Budgetera på en låg normalmånad.
- Spara extra under bra månader.
- Ha större buffert.
- Undvika fasta kostnader som kräver hög inkomst varje månad.
- Planera skatter och avgifter om du driver företag.
- Separera pengar för vardag, skatt och sparande.
Driver du eget kan konsultkalkylatorn hjälpa dig räkna på timpris och marginaler. Se även guiden om ekonomisk buffert.
50/30/20-regeln
50/30/20-regeln är en enkel budgetmodell där inkomsten efter skatt delas upp i tre delar:
- 50 procent till nödvändiga kostnader.
- 30 procent till önskemål och livsstil.
- 20 procent till sparande och skuldbetalning.
Finanshubbens bedömning är att 50/30/20 kan vara en bra startpunkt, men den passar inte alla. Om du bor dyrt, har barn, låg inkomst eller många skulder kan fördelningen behöva justeras. Det viktigaste är inte att följa en exakt modell, utan att budgeten går ihop och hjälper dig att nå dina mål.
Nollbaserad budget
En nollbaserad budget innebär att du ger varje krona ett jobb. När månaden börjar fördelar du hela inkomsten på kostnader, sparande, skulder och övriga mål.
| Post | Belopp |
|---|---|
| Inkomst | 28 000 kr |
| Boende | 9 000 kr |
| Mat | 4 000 kr |
| Transport | 2 000 kr |
| Räkningar | 3 000 kr |
| Lån | 3 000 kr |
| Sparande | 2 000 kr |
| Övrigt | 5 000 kr |
| Kvar | 0 kr |
Det betyder inte att du spenderar allt. Det betyder att även sparande och buffert har fått en tydlig plats.
Finanshubbens bedömning är att nollbaserad budget passar bra för personer som vill ha mycket kontroll eller lätt tappar överblicken.
Enkel budgetmall
Du kan börja med den här strukturen:
Inkomster
- Lön efter skatt
- Bidrag
- Ersättningar
- Övriga inkomster
Fasta kostnader
- Boende
- El
- Försäkringar
- Telefon
- Internet
- Transport
- Abonnemang
- Lån
- Barnomsorg
Rörliga kostnader
- Mat
- Restaurang
- Kläder
- Nöjen
- Hälsa
- Presenter
- Resor
- Övrigt
Sparande och skulder
- Buffert
- Långsiktigt sparande
- Extra amortering
- Barnsparande
- Pension
Resultat
- Inkomster
- Minus kostnader
- Minus sparande
- Minus skuldbetalningar
- Kvar att använda
Finanshubbens bedömning är att en enkel budget som du faktiskt använder är bättre än en avancerad budget som du aldrig uppdaterar.
Vanliga budgetmisstag
Finanshubbens bedömning är att de vanligaste misstagen är:
- Att glömma småköp.
- Att inte ta med årsavgifter.
- Att budgetera för optimistiskt.
- Att inte räkna med presenter, semester och kläder.
- Att glömma bilkostnader.
- Att underskatta matkostnaden.
- Att inte skilja på fasta och rörliga kostnader.
- Att inte följa upp budgeten.
- Att göra budgeten för hård.
- Att inte ha buffert för oväntade utgifter.
Så följer du upp budgeten
En budget behöver följas upp. Annars blir den bara en plan som ligger stilla. Finanshubbens rekommendation:
- Gå igenom budgeten en gång i veckan första månaden.
- Jämför budget med verkligt utfall.
- Justera kategorier som blev fel.
- Sänk inte allt samtidigt.
- Välj en eller två kostnader att förbättra först.
- Gör en större genomgång varje månad.
Efter några månader blir budgeten mer träffsäker.
När budgeten inte går ihop
Om budgeten inte går ihop behöver du agera. Det betyder inte att du har misslyckats. Det betyder att budgeten visar ett problem som redan fanns. Du kan börja med att:
- Pausa onödiga abonnemang.
- Kontakta långivare.
- Förhandla om försäkringar och avtal.
- Sänka matkostnader.
- Se över transport.
- Undvika nya krediter.
- Prioritera viktiga räkningar.
- Kontakta budget- och skuldrådgivning.
Konsumentverket skriver att budget- och skuldrådgivningen kan hjälpa till med budget, skulder, kontakt med fordringsägare och skuldsanering.
Källa: Konsumentverket — Kommunal budget- och skuldrådgivning
Se guiderna om att prioritera räkningar och att bli skuldfri.
Finanshubbens bedömning
En budget är grunden för en bättre ekonomi. Den visar inte bara vad du har råd med, utan också vilka beslut som faktiskt gör skillnad.
Vår bedömning är att budgeten bör vara enkel, realistisk och kopplad till ett mål. Det kan vara att bygga buffert, bli skuldfri, spara till bostad, minska stress eller bara få bättre kontroll. En bra budget ska inte kännas som ett straff. Den ska göra det lättare att använda pengarna till det som är viktigast.
Detta är Finanshubbens generella bedömning och ska inte ses som personlig ekonomisk rådgivning.