Minska kostnader

Att minska kostnader är ett av de snabbaste sätten att förbättra privatekonomin. Det handlar inte alltid om att sluta köpa allt du tycker om. Ofta räcker det att hitta återkommande utgifter som blivit för dyra, onödiga eller svåra att motivera.

Konsumentverket skriver att en budget hjälper dig att få överblick över inkomster och kostnader, och att du kan behöva höja eller minska vissa kostnadsposter så att de passar din situation.

Källa: Konsumentverket — Budgetkalkylen, att göra en budget

På den här sidan går vi igenom hur du kan minska kostnader steg för steg, vilka utgifter som ofta är mest effektiva att se över och hur du undviker att sänka kostnader på ett sätt som skapar större problem senare.

Detta är generell information och ska inte ses som personlig ekonomisk rådgivning.

Kort sammanfattning

• Börja med att göra en budget och dela upp kostnaderna i fasta och rörliga utgifter.
• De största effekterna kommer ofta från återkommande kostnader som boende, el, transport, försäkringar, lån, abonnemang och mat.
• Konsumentverket tar fram beräkningar för vissa hushållskostnader varje år. Beräkningarna är ungefärliga och kan användas som vägledning, men du bör alltid utgå från dina egna kostnader om du har tillgång till dem.
• Om du har svårt att betala räkningar eller skulder finns hjälp att få. Konsumentverket skriver att det aldrig är för sent att ta tag i ekonomiska problem.

Källa: Konsumentverket — Vilka kostnader har ett hushåll?

Finanshubbens bedömning är att du bör börja med de kostnader som återkommer varje månad. En sänkning på 300 kronor i månaden blir 3 600 kronor per år.

Börja med en kostnadsöversikt

Innan du minskar kostnader behöver du veta vad du faktiskt betalar för. Börja med att gå igenom de senaste tre månadernas kontoutdrag och dela upp kostnaderna i kategorier. Skriv upp:

• Boende
• El
• Mat
• Transport
• Försäkringar
• Telefon
• Internet
• Streaming
• Abonnemang
• Lån och krediter
• Kläder
• Restaurang
• Nöjen
• Barnkostnader
• Husdjur
• Hälsa och läkemedel
• Övrigt

Konsumentverket skriver att du i en budget skriver ner inkomster och kostnader för att få överblick och lättare se om något går att ändra.

Källa: Konsumentverket — Budgetkalkylen, att göra en budget

Finanshubbens bedömning är att du inte behöver börja med en perfekt budget. Det räcker att du hittar de största och mest återkommande kostnaderna först. Se guiden om att göra en budget och räkna på ekonomin med KALP-kalkylatorn (kvar att leva på).

Fasta och rörliga kostnader

Fasta kostnader är utgifter som återkommer regelbundet, till exempel boende, elnätsavgift, försäkringar, telefon, internet, abonnemang och lån. Rörliga kostnader ändras mer från månad till månad, till exempel mat, restaurang, kläder, nöjen, resor och småköp.

Finanshubbens bedömning är att fasta kostnader ofta är viktigast att se över först. Om du sänker en fast kostnad får du effekt varje månad utan att behöva fatta nya beslut hela tiden.

1. Minska boendekostnaden

Boendet är ofta en av de största kostnaderna i hushållet. Det kan också vara en av de svåraste att ändra snabbt, men små justeringar kan ändå göra skillnad. Exempel på saker att se över:

• Bolåneränta
• Avgift eller hyra
• Elförbrukning
• Hemförsäkring
• Bredband
• Parkering
• Förråd
• Renoveringar och serviceavtal

SCB:s statistik över hushållens utgifter för 2021 visar att boende var den största utgiftsposten och stod för 21,9 procent av hushållens utgifter.

Källa: SCB — Boende och transport hushållens största utgifter

Finanshubbens bedömning är att du bör börja med kostnader som går att ändra utan flytt, till exempel bolåneränta, elavtal, försäkring, bredband och abonnemang kopplade till boendet.

2. Jämför elavtal och förstå elräkningen

Elräkningen består vanligtvis av två delar: elhandel och elnät. Energimarknadsbyrån skriver att du inte kan välja elnätsföretag eftersom elnätet är ett naturligt monopol i ditt område. Däremot kan du själv välja vilket elhandelsföretag du vill köpa el av.

Källa: Energimarknadsbyrån — Elräkningen

För att jämföra aktuella elavtal kan du använda Elpriskollen. Energimarknadsinspektionen skriver att du på Elpriskollen kan jämföra flera typer av elavtal och elhandelsföretag utifrån bland annat pris, energikällor och certifieringar.

Källa: Energimarknadsinspektionen — Jämför elavtal på Elpriskollen

Energimarknadsbyrån skriver också att när du jämför elpriser bör du titta på jämförpris, alltså priser som uttrycker totalkostnaden per kilowattimme för det specifika elavtalet.

Källa: Energimarknadsbyrån — Elpriskollen och andra prisjämförelser

Finanshubbens bedömning är att du bör kontrollera elavtalet minst en gång per år, särskilt om du har rörligt pris, hög förbrukning eller nyligen flyttat. Du kan även jämföra elavtal hos oss.

3. Minska matkostnader

Mat är en kostnad som ofta går att påverka snabbt. Det betyder inte att du måste äta dåligt. Ofta handlar det om planering, minskat svinn och färre impulsköp.

Konsumentverket tipsar om att planera veckomeny, handla mer sällan, laga mat hemma, göra matlådor och använda rester för att spara pengar.

Källa: Konsumentverket — Få koll på pengarna

Praktiska sätt att minska matkostnader:

• Planera veckans måltider.
• Handla med inköpslista.
• Undvik att handla hungrig.
• Jämför kilopris.
• Laga matlådor.
• Använd rester.
• Minska restaurang och hämtmat.
• Köp storpack när det faktiskt används.
• Ha en standardlista för basvaror.

Konsumentverket tar också fram beräknade hushållskostnader som kan användas som vägledning när du gör budget.

Källa: Konsumentverket — Vilka kostnader har ett hushåll?

Finanshubbens bedömning är att matkostnaden ofta är en av de bästa kostnaderna att börja med, eftersom du kan påverka den redan denna vecka.

4. Gå igenom abonnemang och prenumerationer

Abonnemang är ofta små var för sig men stora tillsammans. Streaming, appar, gym, molnlagring, spel, tidningar, medlemskap och extra tjänster kan bli mycket pengar över ett år. Gör så här:

• Skriv upp alla abonnemang.
• Markera vilka du använder varje vecka.
• Pausa eller avsluta det du inte använder.
• Byt till billigare nivå där det räcker.
• Dela lagligt inom hushållet om tjänsten tillåter.
• Sätt en påminnelse innan gratisperioder blir betalda.

Finanshubbens bedömning är att abonnemang är en av de enklaste kostnaderna att sänka eftersom många kan avslutas direkt utan större konsekvens.

5. Jämför försäkringar utan att tappa viktigt skydd

Försäkringar kan vara en viktig trygghet, men det är vanligt att betala för försäkringar som överlappar eller inte längre passar din situation.

Konsumenternas skriver att privata försäkringar skyddar ekonomiskt mot oväntade händelser som annars kan bli mycket dyra.

Källa: Konsumenternas — Försäkringar

Konsumenternas erbjuder också oberoende jämförelser av bland annat försäkringar, banktjänster och pensionsprodukter.

Källa: Konsumenternas — Oberoende jämförelser

Kontrollera:

• Hemförsäkring
• Bilförsäkring
• Barnförsäkring
• Djurförsäkring
• Reseförsäkring
• Olycksfallsförsäkring
• Livförsäkring
• Betalskydd och tilläggsförsäkringar

Finanshubbens bedömning är att du inte bara ska välja billigast försäkring. Jämför självrisk, ersättningsnivåer, undantag och vad du faktiskt behöver.

6. Minska transportkostnader

Transport kan vara en stor kostnad, särskilt om du har bil. SCB:s statistik över hushållens utgifter för 2021 visar att transport stod för 14,9 procent av hushållens utgifter.

Källa: SCB — Boende och transport hushållens största utgifter

Kostnader att se över:

• Bilförsäkring
• Bränsle
• Parkering
• Trängselskatt
• Service
• Däck
• Lån eller leasing
• Kollektivtrafik
• Taxi
• Bilpool
• Cykel

Finanshubbens bedömning är att bilen ofta är en av de mest underskattade kostnaderna. Många räknar bara bränsle, men missar försäkring, service, värdeminskning, parkering och finansiering. Räkna på hela ägandekostnaden med vår bilkostnadskalkylator.

7. Se över lån och krediter

Lån, kreditkort, kontokrediter och delbetalningar kan bli dyra, särskilt om räntan eller avgifterna är höga.

Konsumenternas skriver att det finns stora skillnader mellan olika lån när det gäller räntor och avgifter.

Källa: Konsumenternas — Lån

Konsumenternas har också Lånelabbet där du kan få en totalbild över flera lån, testa vad sänkt ränta eller lägre avgift skulle innebära och jämföra vilket lån som är dyrast.

Källa: Konsumenternas — Lånelabbet

Se över:

• Effektiv ränta
• Nominell ränta
• Uppläggningsavgift
• Aviavgift
• Återbetalningstid
• Kreditkortsränta
• Kontokrediter
• Delbetalningar
• Samlingslån
• Möjlighet att amortera extra

Finanshubbens bedömning är att du bör prioritera dyra krediter före billigare lån. Men du bör inte ta ett nytt lån bara för att sänka månadskostnaden om den totala kostnaden blir högre. Läs mer om att bli skuldfri, att samla lån och att förbättra kreditvärdighet.

8. Minska telefon, bredband och tv-kostnader

Telefon, bredband och tv kan ofta sänkas utan att vardagen påverkas särskilt mycket. Kontrollera:

• Betalar du för mer surf än du använder?
• Har du bindningstid?
• Kan du byta till billigare abonnemang?
• Har du tv-paket du inte tittar på?
• Kan du samla eller dela tjänster inom hushållet?
• Har du gammalt pris som höjts över tid?

Finanshubbens bedömning är att du bör jämföra avtal minst en gång per år. Många betalar för högre hastighet, större surfmängd eller tv-paket än de faktiskt använder.

9. Minska shopping och impulsköp

Småköp kan bli stora summor över tid. Det kan handla om kläder, inredning, teknik, skönhet, spel, appar, fika, snacks eller spontana köp online.

Konsumentverket tipsar bland annat om att köpa kläder, inredning och möbler begagnat för att minska kostnader.

Källa: Konsumentverket — Få koll på pengarna

Praktiska metoder:

• Vänta 24 timmar innan köp.
• Avregistrera nyhetsbrev med kampanjer.
• Ta bort sparade kort i appar.
• Sätt en månadsbudget för shopping.
• Handla begagnat.
• Sälj saker du inte använder.
• Planera större köp i förväg.

Finanshubbens bedömning är att impulsköp ofta handlar mer om friktion än disciplin. Ju svårare du gör det att spontanköpa, desto lättare blir det att hålla budgeten.

10. Sänk kostnader utan att skapa nya problem

Alla kostnadsminskningar är inte bra. Ibland kan en billigare lösning bli dyrare senare. Undvik att:

• Säga upp nödvändiga försäkringar utan att förstå risken.
• Sluta betala räkningar utan att kontakta företaget.
• Välja billigaste alternativet om det saknar viktigt skydd.
• Skjuta upp tandvård eller vård som kan bli dyrare senare.
• Ta lån för att täcka ett underskott utan plan.
• Avsluta a-kassa eller viktiga trygghetssystem utan att tänka igenom konsekvenserna.

Konsumentverket skriver att om du har svårt att betala räkningar eller har skulder finns hjälp att få.

Källa: Konsumentverket — Orolig för ekonomin, vad kan du göra?

Finanshubbens bedömning är att målet inte är lägsta möjliga kostnad. Målet är en ekonomi som håller.

30-dagarsplan för att minska kostnader

Vecka 1: Få överblick

• Gå igenom kontoutdrag.
• Lista fasta kostnader.
• Lista abonnemang.
• Markera största kostnaderna.
• Räkna ut vad du betalar varje månad.

Vecka 2: Sänk enkla kostnader

• Avsluta oanvända abonnemang.
• Byt eller förhandla telefonabonnemang.
• Planera veckomeny.
• Minska restaurang och hämtmat.
• Sätt köpstopp på onödiga inköp.

Vecka 3: Jämför större avtal

• Jämför elavtal.
• Jämför försäkringar.
• Se över bredband.
• Kontrollera bilkostnader.
• Gå igenom lån och krediter.

Vecka 4: Bygg ny rutin

• Gör en budget för nästa månad.
• Sätt automatiskt sparande om möjligt.
• Välj en skuld att betala extra på.
• Skapa buffertmål.
• Följ upp efter 30 dagar.

Finanshubbens bedömning är att 30 dagar räcker för att hitta många onödiga kostnader, men de stora effekterna kommer när du följer upp varje månad.

Om pengarna ändå inte räcker

Om du har minskat kostnader men ekonomin fortfarande inte går ihop bör du inte vänta för länge med att söka hjälp.

Konsumentverket skriver att budget- och skuldrådgivningen kan hjälpa dig att planera ekonomin, göra en budget, hantera och prioritera skulder, kontakta dem du är skyldig pengar och ansöka om skuldsanering.

Källa: Konsumentverket — Kommunal budget- och skuldrådgivning

Konsumentverket skriver också att du kan få kostnadsfri hjälp med att hantera skulder och ansöka om skuldsanering från kommunens budget- och skuldrådgivning.

Källa: Konsumentverket — Skulder och skuldsanering

Finanshubbens bedömning är att om budgeten inte går ihop efter rimliga kostnadssänkningar bör fokus flyttas från att spara mer till att skapa en hållbar plan med hjälp. Se guiderna om att bli skuldfri och att prioritera räkningar.

Finanshubbens bedömning

Att minska kostnader handlar inte om att leva så billigt som möjligt. Det handlar om att sluta betala för saker som inte längre ger tillräckligt värde, så att pengarna kan användas till viktigare saker.

Vår bedömning är att du bör börja med tre områden:

• Återkommande abonnemang och avtal.
• Mat och vardagskostnader.
• Lån, krediter och andra finansiella kostnader.

Därefter bör du se över större poster som boende, transport, el och försäkringar. En liten sänkning i en återkommande kostnad kan göra stor skillnad över tid.

Detta är Finanshubbens generella bedömning och ska inte ses som personlig ekonomisk rådgivning.