Vad innebär rörlig ränta?
Rörlig ränta innebär att räntan på ditt lån varierar över tid utifrån marknadsräntorna, främst styrt av Riksbankens reporänta och STIBOR. För bolån i Sverige uppdateras rörlig ränta vanligen var tredje månad, och vissa banker erbjuder dessutom kortare uppdateringsintervall.
Fördelen med rörlig ränta är att du historiskt har betalat lägre ränta över tid jämfört med bunden ränta. Långsiktig statistik från Riksbanken visar att svenska bolåntagare som valt rörligt sedan 1990-talet har betalat mindre i räntekostnad totalt jämfört med de som bundit. Du betalar inte heller en premie för tryggheten.
Nackdelen är osäkerheten. Vid kraftiga räntehöjningar, som under 2022 till 2023, kan månadskostnaden öka markant på kort tid. För ett bolån på 3 miljoner kan en räntehöjning på 1 procentenhet betyda cirka 2 500 kr högre månadskostnad (före ränteavdrag).
Rörlig ränta passar bäst dig som har marginal i ekonomin och kan klara en period av höga räntor utan att behöva sälja bostaden. Det passar mindre bra dig som har snäv kassaflöde och inte tål svängningar.
Vid kalkyl av din lånekapacitet använder banken inte din aktuella rörliga ränta, utan ett kalkylräntetak (kalkylränta) som ofta ligger 6 till 7 procent. Det är för att säkerställa att du klarar lånet även om räntan stiger kraftigt. Det är därför du kanske beviljas mindre lån än din faktiska månadskostnad skulle indikera.
Många väljer en kombination av rörlig och bunden ränta för att fördela risken. En vanlig fördelning är 50/50 eller 70/30 (mer rörligt). Du kan också binda i steg: hälften bundet 3 år, andra hälften 5 år, för att aldrig ha allt på samma villkor samtidigt.